Ny ordförande i Sodalitas

Såhär i mars hålls väldigt många årsmöten, konferenser och kongresser. Det socialdemokratiska studentförbundets klubb i Norrköping, Sodalitas valde i onsdags en ny ordförande- mig.
Jag vill ta tillfället i akt att tacka för förtroendet. Jag hoppas verkligen att jag och den nya styrelse ska lyckas få liv i en klubb som jag ser väldigt stor potential i. Och jag tror att vi kommer att lyckas. Nyckeln till framgån ligger i att få fler aktiva medlemmar. Jag tror att det finns många studenter i Norrköping som längtar efter oss precis som vi längtar efter dem, men kanske inte vet att föreningen finns. Jag ska verkligen göra mitt bästa för att vårda Sodalitas och mitt ärofyllda uppdrag. Jag tror också på ett starkt samarbete med SSU och vår systerklubb i Linköping- Spartacus. Tillsammans är vi starka- göm inte det!
Återigen, tack!

Grattis Mona! Nu är det upp till bevis!

Så var det klart, igår valde Socialdemokraterna formellt Mona Sahlin till sin nya partiledare efter Göran Persson som varmt tackades av kongressen på många roliga och fina sätt. Ända sedan Göran Persson på valnatten meddelade att han tänkte avgå har spekulationerna och åsikterna kring vem som är lämpligast att efterträda honom varit ett hett debattämne. Och det med all rätt. Socialdemokraterna är trots nationell valförlust Sveriges största parti, och vem som får förtroendet att leda partiet till valseger 2010 väcker naturligtvis känslor och funderingar hos många.

Till en början var Margot Wallström den klart hetaste och mest eftertraktade kandidaten till ordförandeposten. När det stod klart att hon inte tänkte kandidera var åsikterna mer splittrade. Förutom Mona Sahlin talades det om bland annat Pär Nuder, Tomas Bodström och Ulrica Messing. Men i ärlighetens namn kändes ingen av dessa så naturlig som Mona Sahlin. Nuder är en skicklig politiker men alldeles för grå, Bodström är väldigt omtyckt men kanske inte tillräckligt allmänpolitisk, och Messing var nog mer ett namn för att förtydliga kravet på en kvinnlig partiledare än något annat. Detta krav ställdes med höga röster, och i det finns en poäng. Socialdemokraterna som är ett feministsikt parti har aldrig tidigare haft en kvinnlig ordförande, så det börjar bli dags nu. Efter att ha gjort ett historiskt dåligt val måste det till nya krafttag för att orka möta de utmaningar man står inför. Nu, i en tid i opposition, ges ett gyllene tillfälle att fräscha upp partiet, både internt och attityden utåt. Därför behövs Mona Sahlin. En viktig sak att komma ihåg är dock att hon inte kan förändra strukturer och bilder på egen hand. Partiet blir inte nödvändigtvis mer jämställt eller feministiskt bara för att vi har valt en kvinnlig ordförande. Kampen för rättvisa och jämlikhet måste föras överallt och återspeglas i hela rörelsen. Mona Sahlin måste i första hand visa vad hon och det socialdemokratiska partiet går för och vill åstadkomma, inte vad skillnaderna är mellan en manlig och kvinnlig partiledare.

Mona Sahlins är en stark, kunnig och erfaren politiker som trots motgångar hållit sig kvar och avancerat i politiken. Hennes största styrka som också talar för att hon kommer att göra ett bra jobb i sin nya roll är framförallt hennes förmåga att lyssna och få folk att känna sig hörda. Trots en generellt ganska misslyckad integrationspolitik har hon gjort sig ett namn med positiv klang i denna politiska sfär därför att hon är lyhörd och har förståelse för människors problembild, framförallt gällande globaliseringens utmaningar och segregationen i vårt land.
Socialdemokraterna står likväl inför tuffa utmaningar. På den stora politiska arenan måste högerregeringens nedskärningar av välfärden och tryggheten i vardagen bemötas slagkraftigt. Det är farligt at tro att nästa val redan är vunnet, samtidigt som det är nu under mandatperioden valet ska vinnas i den bemärkelse att verkligheten ska belysas och bättre alternativ ska lyftas fram. Internt är också uppgiften tung. Förnyandet och uppfräschandet måste lyckas för att förtroendet ska återvinnas. Att efterträda Göran Perssons retoriskt starka ledarstil är inte heller en helt enkel uppgift. Mona Sahlin har många hinder att leda socialdemokratin över, och kraven är höga. Nu är det upp till bevis!

Till sist, grattis Mona! Och tack Göran Persson för allt, du kommer alltid att vara min statsminister!

Kontaktpolitiker

Jag har blivit utsedd till kontaktpolitiker på en av de fyra kommunala gymnasieskolorna i Norrköping, Hagagymnasiet. Jag tog själv studenten därifrån 2003. Förra veckan var jag på mitt första ”uppdrag” där. Jag fick delta på skolans LS, den lokala styrelsen med elevmajoritet (som snart inte längre tillåts av högerregeringen). Det var väldigt spännande. Först och främst var det ju lite pirrigt att komma tillbaka till den plats som jag spenderade tre år av mitt liv på, nu i en helt annan roll. Det hela kändes ganska bra, om än speciellt. Framförallt känns det som skolan har förändrats till det bättre i och med den lokala styrelsen. När jag gick på gymnasiet var jag med och spånade idéer kring det där minns jag, så det är väldigt roligt att se att det har gett resultat. ”Haga-andan” verkar leva kvar, men nu kändes skolan mycket mer integrerad, mycket tack vare LS. De olika delarna (yrkes- som studieförberedande program) gav ett intryck av att höra ihop på ett mer naturligt sätt än när jag var elev där. Jag är väldigt nöjd med min gymnasieutbildning, men det här är ju ett levande exempel på att allt alltid kan förbättras. Det har helt klart gett resultat, även om jag även såg brister (som i det mesta här i livet). Tycker bara att det är så himla tråkig inställning från regeringens och Major Bjöklunds sida, men det där vet ni vid det här laget…

Jag hoppas att jag ska kunna medföra något vettigt i mitt uppdrag som kontaktpolitiker på Hagagymnasiet. Mitt mål är att alla på skolan, rektor, lärare och elever, ska känna sig bekväma i att komma till mig med frågor, funderingar, tankar och idéer så att jag kan vidareföra det till Gymnasienämnden. Jag tror nog att vi ska kunna bygga upp en trovärdig relation med varandra. Förhoppningsvis utnyttjar de mig även i andra politiska sammanhang. Förvisso är jag deras kontaktpolitiker skickad från nämnden där partipolitik inte ska sättas främst. Men om elever eller lärare vill ha kontakt med politiker av någon anledning som står utanför nämndarbetet är det ju ändå smart att använda exempelvis mig som ändå är en kontakt… Sådant som skulle ge möjligheten att prata politik med elever skulle vara hemskt roligt.

Allt för nu.

SSU Östergötlands DÅK

I söndags hade SSU Östergötland sin DÅK, distrikstårskonferens då vi bland annat valde en ny ordförande, Ellen Oskarsson från Linköping. Hon efterträder Christoffer Karlsson från Norrköping som vi alla kommer minnas som en stark och framgångsrik ledare för SSU-distriktet. Man skulle kunna säga att vi går in i en ny era. Jag tror att den nya distriktsstyrelsen kommer lyckas göra ett jättebra arbete med sikte på att vinna valet 2010, det är en bra blandning av förnyelse och erfarenhet. Lycka till!

Under DÅK:en behandlades också motioner och handlingsprogram som skapade bra debatter. Bland annat tog vi beslut om att vara vaksamma och aktivt ta avstånd från och varor och tjänster med kopplingar till främlingsfientliga och icke-demokratiska personer och företag. (Detta efter en motion skriven av mig själv…). Vi var t.ex. också överens om att skolor ska vara skyldiga att erbjuda sina elever hjälp med läxläsning. I handlingsprogrammen ändrades inte något alltför grundläggande, men de flesta ändringsyrkanden som gjordes av ombuden gick igenom. Personligen är jag mest nöjd med att mitt tillägg i Europaprogrammet om att Europapolitiken måste integreras med den övriga politiska agendan och bli en naturlig del av den.

För övrigt vill jag också passa på att rikta ett tack till den gamla styrelsen för sina insatser, speciellt Christoffer Karlsson. Jag vill också tacka för en väl genomförd DÅK-helg (framförallt Olle).

Nu hoppas jag på ett framgångsrikt år för SSU Östergötland!

Hästgymnasiet

Debatten om hästgymnasiet i Norrköping har tagit fart den senaste veckan. Som ersättare i gymnasienämnden kan jag inte låta bli att lägga mig i. För er som inte känner till debatten kan jag kortsammanfatta det på följande vis: Ett företag har ansökt och fått klartecken från skolverket om att få starta ett fristående hästgymnsium i Norrköping (det finns redan idag en hästutbildning i regionen). Detta har kommunen överklagat. Därav ramaskriet. Det rör sig om en yrkesutbildning även om den ger behörighet till högskolan precis som andra yrkesutbildningar på gymnasienivå- än så länge. Vi vet ju att den borgerliga alliansen vill ta bort denna behörighet för yrkesutbildningar...

Vad debatten grundar sig i är inte ideologiska olikheter. It’s all about the money- det handlar helt enkelt om pengar. Denna hästutbildning kommer kosta närmare 155 000 kronor per elev och år, vilket kan jämföras med exempelvis Natur- och Samhällsvetenskapsprogrammet (NS) där motsvarande siffra är drygt 60 000 i runda slängar, eller Hotell- och restaurangprogrammet som hamnar i ca 80 000 kronorsklassen. Ett ännu tydligare exempel är kanske att jämföra med Fordonsprogrammet med inriktning transport (det dyraste programmet som Norrköpings kommun kan erbjuda) som kostar någonstans mellan 120 00 och 130 000 kr.

Inget program kommer i närheten av det nya hästgymnasiet. Ändå hävdas det att kostnadspriserna inte är hållbara! Skolverket har en riksprislista för varje gymnasieprogram, men det påverkar egentligen inte kommunens kostnader. Det nya hästgymnasiet beräknas de facto att kosta ca 155 000 kronor per elev och år. Dessutom bör tilläggas att man planerar att ta in så många som ca 60 elever per årskurs. Nu talar vi om riktigt stora pengar som mycket väl skulle kunna krossa Gymnasienämndens budget!
Därför säger vi nej, inte för att vi vill bråka med hästtjejerna som Anna Nyholm (oppositionsråd för moderaterna) påstår. När man har en budget måste man helt enkelt prioritera.