Att vara frisk nog att orka vara sjuk

Ibland sägs det att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Jag har upplevt innebörden av det tidigare i livet, och blev nyligen påmind om vad det betyder. Jag har råkat ut för någon mystisk huvudvärk som jag har lidit av konstant i flera veckor. Det är inget livsallvarligt, och jag vill inte dramatisera situationen. Men de senaste veckorna har tankar åter väckts om hur stelbent och onödigt hård vården kan vara mot den som drabbas av sjukdom.

Jag har fått genomgå en massa olika tester, röntgen och behandlingar för att gå till botten med min huvudvärk. Inte en enda gång har det varit på läkarens initiativ. Jag har frågat, läkaren viftat bort, jag har frågat om motivering, han har remitterat. Det krävs en hel del ork för klara av en sådan cirkus. Saknar man orken eller någon annan som orkar åt en kan man inte vara säker på att få den hjälp man har rätt till. Så ser det ut idag, låt oss vara ärliga. Jag har sett det förr, jag hör andra som har liknande historier. Det har blivit en sanning att man måste vara frisk nog att orka vara sjuk. Jag tycker det är en oacceptabel bild som hör hemma i ett hårt och kallt samhälle. Jag hoppas att Sverige efter september väljer en annan färdriktning. Nej, jag påstår inte att ett rödgrönt landsting per automatik är undantagen sådan här problematik, men återigen: det handlar om färdriktining. En politisk styrning som strävar efter ett varmare och medmänskligare samhälle med mer resurser i den gemensamma välfärden har mycket bättre utsikter att lyckas.

Att man typ behöver bläddra i förordningar för att på ett korrekt sätt fylla i försäkringskassans blanketter och att upptrappningen tillbaka i arbete helt saknar flexibilitet är andra "hinder" man man möter vid sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga. Men det får nog bli ett eget blogginlägg framöver.