Bio och Babel

Ni som känner mig som en filmintresserad varelse vet också att jag ofta klagar över filmutbudet i Norrköping. För er som inte känner till detta: det suger. SF har i stort sett monopol, och de kör bara ett fåtal filmer åt gången, naturligtvis de så kallade ”säkra korten”, de ofta påkostade Hollywoodfilmerna som syns mest reklammässigt. Missförstå mig rätt, många Hollywoodfilmer är väldigt bra (se bara på min lista över favoritfilmer…), men det finns mer- både i och utanför Hollywood. Detta missar man i Norrköping som för övrigt är en kulturrik stad. Den enda konkurrensen som finns är Harlekinen. Det är en liten biosalong som visar filmer när de inte är splitternya längre. Länge var problemet med Harlekinen att de visade filmerna när de redan fanns att hyra på DVD, och vem orkar då ta sig till den något obekväma biosalongen på Konstmuséet? Men nu börjar de till min stora glädje att utmana SF genom att visa filmer innan de kommit ut på hyrmarknaden.

Igår var på bio på Harlekinen. Jag såg Babel, en film jag velat se sedan första reklamsnutten visades och jag utbrast att ”den där filmen kommer bli årets film”! Om det blir så vet vi inte än, men den är i alla fall nominerad till en Oscar för just bästa film, tillsammans med bland annat The Departed som jag inte har sett än men har väldigt stora förhoppningar på. För övrigt reagerade jag ungefär likadant på förra årets vinnare ”Crash”, och den gången hade jag uppenbarligen rätt! Åter till Babel… Åh vad den var bra! En otroligt stark och känslig film om olika livsöden som knyts samman på ett sätt som återspeglar globalisering, kommunikation och äkta känslor på ett fantastiskt sätt. Jag rekommenderar den varmt!

Vårens verksamhet i SSU Norrköping

Nu är vårens verksamhet för SSU Norrköping spikad (givetvis med reservation för mindre ändringar). Vi satsar på kanonidén med tema-månader, där varje tema mer eller mindre genomgående kommer att innehålla intressanta besök och samtal samt en film och en diskussionskväll plus lite till. Vi har redan börjat året med att ha tema: miljö under januari. Tisdagen den 30/1 kommer kommunalrådet Eva Andersson med anlening av detta.
I februari blir det ”utbildning/skola” då vi får besök av Lasse Stjernkvist (kommunalråd med ansvar för skolan) den 27/2.
Mars blir tema: jämställdhet. Då kommer bland annat Juno Blom för att prata om hedersrelaterat våld.
I april blir det dags för internationell politik. Då får vi besök av Laila Naraghi som sitter i SSU:s förbundsstyrelse med internationellt ansvar. Höjdaren under april månad blir förhoppningsvis en resa till Bryssel för att bland annat besöka Europaparlamentet och ECOSY (European Socialist Youth).
Maj månad får inget tema, men många roliga saker kommer naturligtvis även att ske då. Givetvis blir det 1:a maj aktiviteter. Den stora händelsen blir en tripp till Stockholm där tanken är att vi ska besöka Riksdagen, Socialdemokratiska partiexpeditionen samt SSU-förbundets expedition. 15/5 ska vi (tjejer) springa Vårruset, det blev en succé förra året!

Som ni märker kommer våren –07 med SSU Norrköping bli kanon! Jag hoppas även få se fler nya medlemmar. Vi ses i verksamheten!

Fortsatt ilska gentemot Jan Björklund!

Idag gjorde jag debut i den kommunala nämndpolitiken. Jag blev efter valet vald till ersättare i Gymnasienämnden i Norrköping. Det är ett förtroende som jag är känner mig mycket hedrad över. Dels är det ju jättehäftigt att överhuvudtaget bli vald, det innebär att människor litar på mig och att jag tar mitt ansvar för att kommunens verksamhet ska fungera på bästa sätt. Dels är just Gymnasienämnden min ”drömnämnd” (jag vet, bara vi politikernördar kan använda ordet ”drömnämnd”…), vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att jag har en stark förankring i dagens gymnasieskola. Det var ändå bara tre och ett halvt år sedan jag tog studenten. Nu är alltså jag en av dem som kommer ha mest inflytande över Norrköpings gymnasieskolor. Gymnasierna har redan blivit som mina små barn, jag ska göra allt för att vårda dem väl!

Att jag har inflytande och insyn innebär inte jag plötsligt blir benägen att vilja spränga budgeten och försöka skapa revolt. Det är dock den synen Sveriges skolminister, Jan Björklund, tycks ha. Inte uttalat vad det gäller unga nämndpolitiker, men tre-fyra år yngre gymnasieelever ska tydligen reagera så. Ni kommer kanske ihåg allas vår ”Major” Björklunds kommentar om att ”ingen skulle komma på tanken att föreslå att de medicinska besluten på ett sjukhus ska fattas genom omröstning bland patienterna.” Att han jämför relationen mellan lärare och elever på en skola med den mellan läkare och patienter på ett sjukhus är helt enkelt absurt. Det visar på en taskig tro till ungdomen. En del tycker kanske att hans uttalande börjar bli tjatigt, men jag menar att vi måste fortsätta att visa vår ilska gentemot Jan Björklund! Att förbjuda elevmajoriteter i lokala skolstyrelser på gymnasiet är ett enormt steg tillbaka i demokratiutvecklingen i skolans värld. Vi får inte sluta kämpa för elevdemokratin bara för att borgarna innehar regeringsmakten under denna mandatperiod!
Numera ska det alltid finnas två elevrepresentanter inadjungerade i Gymnasienämnden. Det är superbra! Eleverna får på så sätt en direkt koppling till nämndarbetet och sina politiska företrädare. Med tanke på den dåliga utveckling/avveckling som Björklund har påbörjat kan jag inte låta bli att skrämmas av tanken: ”What’s next?” Ska elevrepresentanternas platser i Gymnasienämnden ryka härnäst?

Dialog

Jag sitter i styrelsen för en förening som jag själv var med att skapa för drygt ett år sedan. Internationella S-föreningen i Östra Östergötland heter den för att vara korrekt. Det är en socialdemokratisk förening för personer som är extra intresserade av internationell politik. För många känns det mer levande att diskutera internationell politik än kommundelsbyråkrati. Det är förmodligen en av anledningarna till att vi håller på att bli en av Norrköpings största s-föreningar. Alla är varmt välkomna att delta! Vi brukar träffas en gång i månaden för att med en socialdemokratisk prägel samtala om vad som händer i världen. Häromdagen var ämnet Israel-Palestina konflikten. Jag har tagit del av oändligt många tidigare diskussioner i alla möjliga sammanhang, allt från djupare analyser med SSU:are till korta utbyten av kommentarer med en vän eller familjemedlem efter ett nyhetsinslag på TV. Trots detta gick jag från mötet med känsla av insikt jag inte är säker på att jag känt förut. Jag har tänkt likadant, men inte riktigt känt så som jag nu kände i hela kroppen. Det var ingen trevlig känsla. Tyvärr. På mötet fanns både ”Palestinavänner” och ”Pro-Israeler”. Jag hatar egentligen dessa båda uttryck eftersom jag anser att man kan vara vän med och för båda sidornas välmående. Alla på mötet var överens om att man ville se en fredlig lösning på konflikten och att dialog är ett viktigt redskap. Det var som sagt på ett möte i socialdemokratisk regi. Dialog, ja. På det här mötet förekom mycket dialog, men främst i form av envägskommunikation från en person i taget till en annan. Personerna som blev mest livliga i debatten var också de som känner mest personligen för frågan. När den ena sa något intog genast den andra försvarspositionen för att sedan avfyra ett mothugg. Inledande och avslutande talade alla för samexistens och fred, men i diskussionens hetta lade jag märke till att termerna ”vi” och ”dem” användes alltför flitigt för att ”tillsammans” ska vara trovärdigt. Vi oroar oss med all rätta över bristen på, och behovet, av dialog mellan israeler och palestinier. Men när jag ser att det är så svårt att föra dialog i ett så fredligt, öppet och kamratligt sällskap som vår internationella s-förening inser jag ännu djupare hur svårt det är mellan människor som lever mitt i konflikten. Hur ska vi kunna begära att det ska fungera? Svaret är naturligtvis att vi kan begära det för att det helt enkelt måste fungera. Men att konstatera att vi måste föra dialog räcker inte. Vi måste också göra det. Och innan vi kan göra det måste vi komma fram till hur. Världssamfundet måste ta ett större ansvar. Inte bara för konflikten och fredsskapandet, men för att föra en dialog om dialogen.

Liten reflektion kring globalisering

Läser jsut nu 5 poäng internationell politik. Idag frågade vår lärare "vad är globalisering?" Jag kunde inte låta bli att tänka på sommarens fotbolls-VM. En svensk tjej i New York sms:ade till Portugal för att fråga hur en match som spelades i Tyskland (minns inte vilken) stod. Det är globalisering...

Mitt första blogginlägg!

Jag trodde aldrig att jag skulle skaffa mig en egen blogg. Men nu har jag alltså gjort det och hoppas att den ska vara givande för både mig själv och alla er som är nyfikna på mina reflektioner om livet och allt vad det innebär.