Att vaccinera sig eller inte, det är frågan (men borde inte vara!)

Okej, så ni lär knappast ha undgått hela debatten om huruvida man ska vaccinera sig mot baconinfluensan eller inte (hörde begreppet för ett tag sen, och det verkar ha satt sig...). Inte jag heller. Överallt ställs frågan: i media, på boggar, i fikarummet, på skolgården. Riskerna har blåsts upp enormt, myterna haglar. "Det är farligt", "man kan dö", "det är inte testat", "svinisen är inte så farlig trots allt", "jag tillhör inte riskgruppen" etc etc etc.... OCH?! Undrar jag ödmjukt ;-)

Det handlar om SOLIDARITET! So what om jag inte tror att jag kommer bli sjuk själv? Jag kan fortfarande bära på smittan utan att själv känna av det och då smitta andra, exempelvis människor i riskgruppen vars liv sätts i fara, eller små barn under 3 år som inte får vaccineras. Varför inte ta 5 minuter, vaccinera mig och ha gjort en god gärning gentemot andra? Jag kan på så vis vara med om att rädda liv, och dessutom hindra att samhället havererar till följd av massinsjukning. Morgan har tidigare skrivit klokt om detta.

Dessutom tycker jag det handlar om hänsyn till andra länder. I Sverige har vi råd att beställa 2 vaccindoser till varje invånare. Men i många andra länder skriker man efter vaccin och önskar inget hellre än att kunna göra som Sverige. Men man kan inte, för man har inte råd. Istället stängs alla skolor och fabriekr i exempelvis Ukraina, för att det är enda sättet att stoppa grisflunsan. Jag gissar tyvärr att tonerna hade varit annorlunda i Sverige om man inte beställt allt detta vaccin. Då hade nog rädslan tagit över...

För mig är det enkelt. Jag vaccinerar mig av solidariska skäl, inte för att jag är det minsta orolig för min egen hälsa. Sen slipper jag gärna ligga däckad också. Och hur dum skulle jag inte känna mig om jag struntade i vaccinet och sen insjuknade...?

Partikongress

Igår var jag och besökte partikongressen. Det kändes lite lagom att åka upp en dag för att lyssna på debatt, tal och strosa bland montrarna. Är dessutm mycket nöjd med val av dag. Jag fick nämligen vara på plats då Henrik Schyffert höll ett stå-upp-tal som var oerhört roligt och uppskattat. Efter det följde ett briljant tal av en inspirerande Ingvar Carlsson följd av en innerlig Göran Persson. Senare talde även Wanja Lundby- Wedin som alltid är intressant att lyssna på.

Jag har även följt kongressen via SVT24 och SVTplay direkt. Har stolt noterat att östgötarna är flitiga i talarstolen och med yrkanden. =)

Det viktigaste med kongressen, förutom att fastställa politiska riktlinjer för kommande mandatperiod, är att det skapas ett "go" och peppad stämning partiet. Jag tror och hoppas att kongressen har uppfyllt detta mål, även om det säker krävs någon vecka att känna av. Kongressen har från mitt perspektiv i alla fall känts som ett stort avstamp för en intensiv valrörelse med mycket mycket starka känslor. Det är allvar nu. Nu kör vi!

Irriterande möten

Jag tycker nog att jag är alldeles för ung för att kalla mig själv mötesproffs, men nog har jag hunnit få mig en del erfarenheter...

Det innebär bland annat att jag numera har lättare att gå in och ut ur ett möte, koppla på och koppla från det som sades. Men ibland är det svårt.... Speciellt när man kommer från ett möte och känner sig upprymd, inspirerad eller förbannad. Eller som idag: fullkomligt genomirriterad. Irriterad över mötesbeteenden, diskussionnivån, förlorad dyrbar tid, och över att det jag tänker på efteråt är irritationen snarare än den viktiga informationen jag fick under mötet!

Jag inser att detta är helt fel forum för att avreagera mig, men nåt måste jag skriva. Det är ju det min blogg är till för. Jag hade tänkt skriva om något helt annat, när jag tidigare under dagen kom på att det var dags för ett nytt blogginlägg. Men när jag började skriva rann orden bara av mig. Många av er som (förhoppningsvis) läser min blogg då och då förstår nog precis min känsla.

Så ni har förmodligen inte heller något emot att jag avslutar med ett:
IKWS/!? WSÅS#!!?=PNWSIKQA&S¤SUIA!!!!! Grrr...!!!

Bara måste kommentera SD...

...För visst blir man lite rädd? Kanske inte speciellt förvånad om man lusläst Sverigedemokraternas partiprogram (som jag har gjort flera gånger), men lite rädd som sagt. Byt ut ordet "muslim" till "jude" och "kultur" till ras, så är retoriken farligt nära en viss retorik som var framgångsrik på 30- talet. Som vi sa att vi aldrig skulle glömma...

Well, fasaden har putsats, men budskapet är mer eller mindre detsamma. Visst, man pratar inte om raser med olika värden. Men om olika kulturer. Och man buntar ihop männsikor med samma religiösa tillhörighet (en MYCKET heterogen grupp) och säger att de utgör det största hotet mot Sverige. Muslimer är farliga. Därför ska de bäkämpas med all möjlig makt. Jag undrar vad det innebär... Men oavsett detaljer så står det klart, svart på vitt, att SD har en fiende och att de inte ska ha samma rättigheter som andra. Det är inte förenligt med parollen om alla människors lika värde, hur mycket de än påstår att att de ställer upp på det. (Nåja, företrädarna kanske inte vågar erkänna annat, men måååånga Sverigedemokrater är faktiskt öppna med att alla inte har samma värde, ofta pga religionstillhörighet).

Sure, det finns en risk att det stora utrymmet SD får nu spelar dem i händerna. Att de blir martyrer och vinner. Jag har tidigare varit övertygad om att det är rätt att möta SD där de finns, och framförallt nå deras väljare med politiska budskap. Att inte bjuda upp till dans med deras företrädare i onödan, men att bemöta dem när andra vill se oss och vad som skiljer oss åt. Men i det här fallet är jag inte övertygad om att SD vinner. All publicitet är INTE bra publicitet. Jag tror att den omdebatterade debattartikeln har fått många sympatisörer som inte varit övertgade om att SD står för en odemokratisk och främlingsfientlig politik nu fått se partiets rätta ansikte. SD kan inte längre gömma sin främlingsfientliga profil bakom en putsad fasad. De som applåderar SD för artikeln, ja de har väldigt djupt rotade värderingar. Och de får inte stå oemotsagda. Därför deklarerar jag här på min blogg för omvärlden (eller för dem som läser detta) att jag för allt vad jag är värd tar avstånd från SD:s vidriga människosyn. Jag tänker ALDRIG bidra till något som helst samarbete med SD, och det har jag hela mitt parti (S) tryggt med mig på.

Slöjdebatten fortsätter...

... och jag börjar bli trött på synen att alla kvinnor med slöja är förtryckta!
Visst förekommer det att kvinnor tvingas bära slöja, men framförallt är det en kulturell tradition där många kvinnor ser den som naturlig. Många väljer till och med att bära slöja, trots att det inte varit en tradition i familjen, landet etc.

Lite nyans tack!

Om staten ska förbjuda vilka kläder jag får ha på mig när jag går till Hemköp vill jag inte bo kvar här. Så det så!

Centerpartist vill inskränka religionsfriheten!

I dagarna har det uppmärksammats att centerpartisten Staffan Danielsson från Linköping tillsammns med en partikamrat har lagt en motion i riksdagen om att förbjuda burka och nikab dels på skolor och arbetsplatser, dels i offentliga miljöer. Jag tycker det är skandalöst!

Jag kan förstå varifrån debatten om burka och nikab på arbetsplatsen kommer ifrån. Men endast ur den synvinkeln att det inte får vara ett hinder för att utföra sitt arbete. Men då måste det verkligen vara ett HINDER. Om de förbjuds för att de inte synliggör loggor och annat så kan man tillverka en nikab med företagsloggan. Och eftersom det hanslar om att dessa kvinnor vill dölja kroppen snarare än att bära det spcifika plagget så finns det lösningar i många fall. Så länge det inte innebär att man inte kan göra vissa lyft och dylikt. På så sätt kan jag förstå diskussionen, men förespråkar INTE ett allmänt förbud för att somliga finner det olämpligt!

Men, det här med förbud i offentliga miljöer är ta mig fan rent odemokratiskt! Staffan Danielsson säger i NT:

"Religionsfrihet är en oerhört viktig grundlagsskyddad rättighet men det finns gränser även för denna. Vi menar att en gräns rimligen går vid att vilja eller åläggas att dölja sitt ansikte i t ex offentliga miljöer och på sitt arbete."

Gränser för religionsfriheten?! Gränsen går vid att vilja dölja sitt ansikte i offentliga miljöer?!
Jag antar att detsamma inte gäller mig när jag på en iskall vintermorgon täcker hela ansiktet utom ögonen med stor halsduk och neddrgen mössa... Det handlar helt enkelt om att förbjuda VISSA religiösa symboler. Vet hut!

Centerpartiet har redan tagit över den antifackliga kampen, ske de nu haka på den främlingsfientliga...? Jag hoppas att det interna motståndet växer! Det här är inte okej...

Jan-olov Madeleine

Förra veckan kunde man läsa i tidningarna om Jan-Olov velat lägga till namnet Madeleine som ett andra förstanamn. Skatteverket sa nej, men fick stryk i alla instanser ända upp i regeringsrätten. Det är en stor nyhet, glädjande också tycker jag med risk för att låta för yrkesskadad. Det innebär nämligen att praxis har ändrats så alla vuxna människor får heta sådant som traditionellt anses tillhöra det motsatta könet. Det är inte heller så att det gäller endast transvestiter. Det uttryckte speciellt Jan-Olov Madeleine var glädjande, att det faktiskt betyder att svensk praxis är könsöverskridande. Tyvärr reagerade jag på i en artikel att man skrivit att Jan-olov Madeleine var "en glad transvestit" efter segern. Tråkigt men sant, samhället ger ofta uttryck för ett behov av att kategorisera folk...