Okej, "social investeringsfond" låter inte speciellt sexigt. Men idén tror jag på stenhårt. Det är klokt, modigt och banbrytande. Dessvärre höll inte den borgerliga oppositionen med om detta och såg till att förhala investerignen genom återremiss vid gårdagens kommunfullmäktige. Jag tyckte det var synd att vi inte kunde klubba beslutet, men kan leva med att vänta någon månad tills idén har förankrats djupare i alla partier. Om det nu är så det kommer att sluta, för att döma av debatten igår var det många på borgarsidan som yttrade djup skepsis till själva idén.
Låt mig förklara hur jag ser på saken...
Den ekonomiska krisen, som också utvecklats till en allvarligt jobbkris, har drabbat landets kommuner hårt. Även Norrköping. Men vi i S+V+MP tog tidigt tag i situationen och gjorde tuffa anpassningar som gett resultat, naturligtvis i kombination med heroiska insatser från verksamheternas personal. Underskott har nu blivit nästan 280 miljoner i överskott! Tack vare det kan vi nu se lite ljus när vi blickar framåt, trots att vi vet att vi har tuffa år framför oss med hög arbetslöshet och låga skatteintäkter.
Årsredovisningen för 2009 visar att Norrköping ändå har klarat sig rätt bra, att Norrköping är en möjligheternas kommun. Dessvärre ser det alldeles för dåligt ut på jobbsidan, precis som i resten av landet, speciellt bland ungdomar. Att 1 av 4 unga är arbetslösa (bland den högsta siffran i hela EU) duger inte! I hela landet finns ett stort behov av att möta ungdomsarbetslösheten genom investeringar i utbildning, praktikplatser och anställningar. Här kan kommunen göra skillnad. I och med 2009 års överskott kan vi nu rikta extra satsningar just mot ungdomsarbetslösheten.
Samtidigt blir vi i kristider smärtsamt medvetna om hur viktigt det förebyggande arbetet kan vara. Vi ser mer av sådant vi önskar att vi hade bekämpat tidigare. Förebyggande arbete kan vara väldigt samhällsekonomiskt klokt och hållbart, det tror jag att många håller med mig om. Ändå är vi alldeles för dåliga på att jobba just förebyggande inom politiken. Kanske för att vi är lite fega, för att det känns jobbigt att inte se snabba reultat.
Den sociala investeringsfonden vi debatterade under gårdagens kommunfullmäktigesammanträde handlar just om att våga göra sånt som vi alltid pratar så varmt om, men väldigt sällan gör. Förebyggande arbete. Tänk vilka vinster det kan ge i framtiden! Vilka vinster det hade gett idag om vi hade vågat igår... Oppositionen skriker efter mer tid, att nu inte är rätt läge. Jag undrar, om inte nu, när? Nu när vi precis håller på att simma upp till ytan efter kallduschen som krisen skapade. Nu har vi möjligheten att utöver akuta insatser dessutom vara lite modiga och offensiva genom att satsa en del av förra årets överskott i en social investeringsfond för långsiktiga och förebyggande nsatsningar på unga människor. Det är inte så krångligt. Exakt vilka projekt pengarna ska gå till ska naturlgitvis bestämmas mer precist längre fram, med hjälp av expertis som kan kvalitetssäkra investeringarna. Igår handlade det, från min och majoritetens sida om politisk vilja, om vägval. Om framtisvision. Vi hade, och har när ärendet kommer tillbaka till fullmäkige, möjligheten att välja en metod för att tidigare möta arbetslöshet, ohölsa, sviktande studieresultat och mycket annat. Låt oss lyfta blicken och se att vi kan investera i människor precis på samma sätt som vi kan investera i byggander och infrastruktur som vi vet att vi kan dra nytta av i många år.
Det är en möjlighet som jag väldigt gärna vill ta vara på, och som jag hoppas att en majoritet av Norrköpings kommunfullmäktigeledamöter röstar ja till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar